Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

En tjock beskrivning av en prostituerad kvinnas liv under och efter den reglementerade prostitutionen i Malmö..

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk är ett utbrett fenomen i samhället. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk är ärftlighet, utsatthet under uppväxten och dess dövande effekt på ångest. Vårdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk själv är ansvarig för sin situation. Det finns en rädsla och ovilja hos vårdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero på bristande kunskap och erfarenhet. Vårdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse i individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer där fem var kvinnor och fem var män. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande ålder, kön samt livssituation. Det var svårt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk, dock så fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den här studien ställs individers upplevelser i fokus för att få en djupare kunskap och förståelse om fenomenet.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl.

The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.